Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Låter det inte som en saga ur tusen och en
längesedan förgångna nätter!
Sedan vandrade vi genom den tysta parken
längs Mac Quary Street.
I båglampornas hvita sken, sågo vi de svarta
svanorna sofva på dammarnes mörka vatten.
Ur ett snår af jättehögt fjädergräs lockade en
nattfågel.
I trädgruppernas svarta skuggor glimtade
eldflugorna.
Högt uppe på fästet strålade Södra Korsets fem
gyllene spikar.
— Prinsessa, — smäktade jag, i det jag lade
min arm kring hennes lif och förde henne till en
diskret bänk. — Vår dag är slut om några minuter!
Prinsen har väntat tåligt! Vill icke Prinsessan
äntligen benåda honom?
Prinsessans läppar svarade utan ord.
Och Prinsen vart benådad!
* * *
Då klockan slog ett från ett osynligt kyrktorn
i närheten, vandrade jag hem genom trädgården
ute på Kirribilliudden.
Det lyste genom spjälgardinen inne hos min
hustru.
Hon halflåg i en länstol med en cigarett mellan
läpparna och William Locke’s halflästa bok i
handen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
