Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade fått fast form och gestalt. Jag var livit
och ren. Jag var en underbart fint skuren
liten stjärna med gnistrande, skarpkantade
facetter. Och dock var jag lätt som det
lättaste fjun. Ett andredrag kunde bära mig.
Aningen af en vind kunde slunga mig
miltals bort . . .
— Under många dagar stodo molnen, af
hvilka jag var en litén, liten del, stilla öfver
polartrakterna. Men så kom en dag stormen
åter. Han hade varit långt, långt borta och
härjat och rasat. Nu tog han vägen öfver
ödevidderna och ryckte oss med. Han bet och slet.
Han ref och klöste, innan han fick oss i rörelse.
Så dref han oss framför sig med ursinniga
rop och skrik. Han dref oss söder och öster ut.
Öfver den jökelkantade kusten jagade han oss.
Öfver oceanens vildt upprörda yta. Ned mot
ett ogästvänligt fjälland, med djupa fjordar,
gletschrar och isbundna forsar. Därifrån
kommo vi hit, där han härjar i dag. Hit, där
min färd just slutat. Där jag sitter ensam och
trött på ditt fönster och väntar en ny
förvandling, som jag känner nalkas genom den varma
rutan . ..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
