Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Akureyri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1600-talet, den han naturligtvis kommer att gräva
ned sig i. Jag köpte en vacker kniv och Wulff
köpte en skulpterad liten kista — allt först
klass. Vi piggnade till och köpte allt av värde,
mannen i butiken ägde. Jag blev ägare till
en annan kista och en svipa till, vi köpte gamla
smycken och böcker. Vi köpte nästan hela
butiken. Och ägaren stod där bara lugn och
sålde.
Han ville icke behålla något själv. Det
kalla vi filosofer altruism.
När vi kommo ut på gatan, mötte vi
mannen med näsan igen. Han tycktes icke tänka
på den själv utan gick med den scm med ett
vård- eller vårttecken — och dök in på vårt
hotell, antagligen för att förstora den.
Akureyri är särskilt berömt för sina stora
rönnar. Utanför ett hus växte en rönn nästan
lika stor som den min far planterade hemma
för 30 år sedan. Och jag kan förstå att
människor som icke ha skog måste glädjas att sitta
i dessa rönnars skugga.
Vi gå in i två stora affärer, Edinborg
och Hamborg. Där finns allt. Där finns
dyr hemslöjdskonst och dåliga utländska varor.
I en av dessa affärer köpte jag ett gammalt
snushorn av silver. Man påstår att svearna
fordomdags drucko ur horn. Dessa norrmännens
ätteläggar snusa ur horn. De använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
