Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Akureyri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och med ganska farlig med sin högst
oregelbundna botten, där man måste rida i hans
»spår» än åt höger och än åt vänster tills man
nådde en gyttjig och brant strand, där det
uteslutande var hästarnas förtjänst att vi
kommo upp. Pius Arngrimurs naturligtvis.
Nu bullrade redan Goðafoss och sedan vi
lämnat hästarna i Stephans vård gingo vi över
en kuperad, dvärgbjörk-, kråkris- och
blombeväxt höjd fram till fallet.
Det är verkligen vackert, så vackert att
jag skulle ha lust kalla det sött, ett modellfall,
idealfallet par préférence, felfritt med ett ord.
Men det vore kanske övermodigt att icke kalla
det storslaget också, jag låter andra
reseskildrare tala om dån och skum, som äro helt
naturliga och oundvikliga i ett fall, fast jag
kanske skulle kunna fylla en hel bok med
poetiska attributer om detta enda. Goðafoss
förtjänar att ses. Res dit sjäiv, får du se! Men
akta dig att göra som jag, då jag höli på att
ramla i. Vi klättrade upp på krönet av en
av de lavaklippor som begränsa dess västsida.
Och stelbent efter ritten hade jag så när ej
orkat hoppa över en klyfta på halvannan
meter. Men det gick, annars hade detta varit
oskrivet.
Vad blommorna lysa, som stå i gräset här
runt omkring! Alla färger här bli intensiva,
glödande. Och själv blir jag intensiv och vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
