Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Akureyri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verklig kläm på sin sorg. Här kan Weltschmerz
renodlas styvare än Yoghurtbakterier.
Vi redo utför verkliga och högst svindlande
branter ned i en dal, som jag med Kålund
vill kalla Reykjadalur — i den gård där vi
drucko mjölk och läto hästarna beta, visste
bonden ej om dalen hette så eller Aðalreykjadalur.
Vi vadade över en å och flera
småbäckar. Min häst vägrade i en brant
strandsluttning och företog sig att galoppera med
min värdighet uppför en dvärgbjörkbevuxen
lid och jag måste piska upp honom på allvar
för att förmå honom vända.
Vi redo upp på en ny platå med
hedkaraktär. Vi ha ridit länge nu och min kropp
börjar reagera. Jag börjar förlora intresset för
naturens skönhet och min häst bråkar. Han
har en obehaglig vana att stanna mitt i
språnget. Jag känner tydligen varmare för
honom än han för mig.
Men — på krönet av en backe vidgar sig
plötsligt utsikten. Vi se Mývatn glänsa i
fjärran och ana därbakom den vulkanvärld vi
läst om. Och nedanför oss slingrar sig Laxá
mellan gröna stränder.
Det börjar regna och vi ta på oljekläderna
medan hästarna beta. Så rida vi igen. Vädret
är nyckfullt på Island och snart är solen lika
glödande som förut. Vi bada i svett under
Phoibos pilar. Nu bär vägen nedåt igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
