Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till Akureyri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
husgeråd. Trälarna voro lappar och kelter och
finnar — bland annat. Det blev alltså en
blodblandning, ty kvinnor och män voro likadana
då som nu. Och för den som sökt att läsa
mellan raderna i historien ser det ut, som om
hövdingars kvinnor gärna vilja beblanda sig
med sina mäns trälar — eller med trälar över
huvud taget. Men det är väl naturens egen
längtan och tendens till kroaseringens
välsignelse.
Man lär ju ha bildat ett sällskap här i
Sverige nu för att sköta aveln. Jag gratulerar.
Efter åtskilliga misstag om vägen, vad,
klättringar och växande beundran för hästarnas
kapacitet anlände vi till Reykjahlið. Det
ligger vackert vid Mývatn. Om ett år
kommer det att stå i Bædeker: Grand Hôtel
Reykjahlið! Bonden-ägaren höll på med
att bygga upp ett hus av lava och cement med
stora fönsteröppningar. Hela tiden vi talade
med honom stod han med händerna i fickorna.
Vi voro välkomna och fingo mat efter den
Troilska matsedeln. I det bästa rummet
stuvades vi in. Där fanns plyschalbum, vykort och
oljetryck, visitkortskorg och alla dessa tusen
småsaker, som pryda ett hem. Strax bredvid
kommo vita moln ur jordens inre. Ägaren var
tydligen fatalist som vi.
Mitt på tunet stod en basaltpelare, en
sexkantig juvel, ett museiföremål. Bakom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
