Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sätta. Wulff påpekar detta för sitt sällskap och
skulle vilja arrangera någon mystisk
kinematografi av fenomenet — ett bord i en salong
där en Araucaria liksom andas — ett led i en
teosofisk seans.
Jag påpekar sakförhållandet för min granne
till höger, en äldre fransk dam, och framhåller,
att man i allmänhet icke inser, hur hög
sjögången i verkligheten är. Hon har icke förstått
samtalet som förts på engelska och tyska, men
hon ser att allas blickar äro riktade på
Araucarian som tycks leva ett självständigt liv,
viftar med grenarna och bär sig åt som en
människa med temperament.
Och jag säger till henne — ty hon är
disträ och glömmer vanligtvis att låta
rätterna fortsätta — på min bästa 1700-tals
franska: — Madame, veut-Elle me passer la
mayonnaise, s’il vous plait?
Och jag har glömt att hon hatar majonnäs,
hon betraktar Araucarian, uppfattar att det
verkligen är litet sjögång och säger:
— Mais monsie — mon — — — mon —
aoubahkräkrä — — — oh!
Jag drar en slöja.
Jag har en tysk författarinna till
bordsgranne. Hon är ganska överlägsen, men
sehnsuchtsvoll, ty hennes lilla själ är övervägande
tysk, fast hon nog har litet tjeckiskt blod i
ådrorna. Hon känner av svenskar bara till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
