Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi äro mittför norra Skottland.
Springare leka om bogen. Vi gå snabbt söderut.
Lunnefåglarna följa oss ända till Bell Rocks
fyr. Havssulor, vackert vita med svarta
vingspetsar, störtdyka. Stormfågeln är slut här
nere. Valar sågo vi i går.
I kväll kl. 11 komma vi till Leith men
kunna ej gå i docka förrän i morgon bittida
vid högvatten. Just nu gjorde jag en ny
bekantskap. En gammal dam kom fram till mig,
sminkad med ordentlig rappning och
brädfodring. Hon har varit på Island sedan 20 år
några månader om året. Rider och badar kallt
var dag, upplyser man mig. Ett gammalt
original med utpräglad excentricitet, äkta engelsk.
Hon ville veta om det varit ovanligt mycket
vatten i Hvítá i år. Vad kan hon mena med
det?
Jag gick upp på bryggan till förste
styrman, som hade befälet. Vi skulle snart få
lotsen ombord och han hällde upp en halv
liter whisky i ett ofantligt grogglas, som han
ställde i ett hörn.
— Skall han inte ha soda i? frågade jag.
— Nej, han dricker den torr. Han säger
att hans mage inte tål soda!
Det finns folk!
Lotsen kom ombord. Han högg glaset ur
dess hörn med ett vant grepp och tömde det
till hälften utan att blinka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
