Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ja, jag stoppade på mig alltihop och gick
min väg.»
Khan-Mahoma och Eldar förstod Loris-Melikof
utan svårighet. Khan-Mahoma var en lustigkurre
och svirare, som icke visste, hvar han skulle finna
utlopp för sin öfversvallande lifslust, alltid glad,
lättsinnig, sättande sitt och andras lif på spel —
en dumdristighet, som nu kommit honom att
öfvergå till ryssarna och i morgon dag likaväl
kunde drifva honom att återgå till Sjamyl.
Eldar var också fullt begriplig — en lugn,
stark och karaktärsfast man, sin murschid
fullständigt hängifven. Den ende som Loris-Melikof
icke kunde förstå sig på var den rödhårige Gamsalo.
Loris-Melikof såg att denne man icke blott var
Sjamyl tillgifven, utan också hyste ett okufligt
förakt, hat och afsky mot allt ryskt, och därför kunde
Loris-Melikof icke förstå, hvarför han öfvergått
till ryssarna. Det föll Loris-Melikof in — en
tanke som delades af några af myndigheterna —
att Hadsji-Murats öfvergång och hans historier om
sin fiendskap med Sjamyl var ett bedrägeri, att
han endast öfvergått för att utspionera ryssarnas
svaga punkter och, efter att åter ha flytt tillbaka
till bergen, rikta sina krafter just mot dem. Och
Gamsalo bekräftade med hela sitt uppträdande
denna misstanke. »De andra och Hadsji-Murat
själf förstå att dölja sina afsikter,» tänkte
Loris-Melikof, »men denne lägger hela sitt oförställda
hat i dagen.»
Loris-Melikof försökte tala med honom och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
