Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och då han midt bland buskarna varseblef ett gammalt
dike, beslöt han att förskansa sig i det och
försvara sig så länge han hade patroner och krafter
i behåll. Han sade detta åt sina kamrater och
befallde dem att kasta upp en barrikad framför
diket. Och muriderna togo genast itu med att
hugga af grenar, gräfva upp jord med sina dolkar
och kasta upp en vall. Hadsji-Murat arbetade
tillsammans med dem. Så fort det började dagas,
kom milissotniken ridande fram till busksnåren
och ropade: »Åhoj, Hadsji-Murat, ge dig! Vi äro
många, och ni äro få.»
Till svar syntes ett rökmoln ur diket, en
gevärshane smällde och en kula träffade sotnikens
häst, som störtade under honom. Omedelbart
därpå smattrade en salfva från milissoldaterna, som
stodo i kanten af busksnåren, och deras kulor
borrade sig, hvinande och hvisslande och slitande
af blad och grenar, in i vallen, men träffade icke
dem, som lågo förskansade bakom vallen. Endast
Gamsalos häst, som slitit sig lös, blef sårad i
hufvudet. Den störtade icke, utan rusade genom
buskarna till de andra hästarna och tryckte sig
intill dem, färgande det unga gräset med sitt blod.
Hadsji-Murat och hans män sköto endast, när någon
af milissoldaterna vågade sig för långt fram, och
förfelade sällan sitt mål. Tre stycken af
förföljarna voro redan sårade, och de andra tordes icke
rusa fram mot Hadsji-Murat och hans män, utan
drogo sig i stället allt längre tillbaka och sköto
endast på långt håll och på måfå. Så fortgick det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
