Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterlämnade anteckningar af eremiten Fjodor Kusmitj - Mitt lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och för att förklara min misslynthet för Marja
Martemjanovna, ljög jag och sade, att jag mådde
illa. När de gått, började jag bedja, och efter
bönen blef jag lugnare till mods. Jag tackar Dig,
Herre, för att det enda, bokstafligt det enda, jag
har behof af, är i min ägo. Jag påminde mig, att
Nikanor Ivanof varit ett litet barn, och att han en
gång skulle dö, jag påminde mig också Ludvig
XVIII, som jag visste redan var död, och jag var
ledsen att Nikanor Ivanof icke längre var kvar, så
att jag kunde få visa honom mina vänliga känslor.
Marja Martemjanovna hade med sig en mängd
ljus, så att jag kan skrifva om kvällarna. Jag gick
ut, på västra sidan af himlahvalfvet hade de klara
stjärnorna fördunklats af ett underbart norrsken.
Hvad det var vackert! Och så fortsätter jag nu:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
