Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Första boken. Hur ett dåligt rykte smides ihop - 4. Impopularitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
4.
Impopularitet.
Gilliatt var, som vi redan nämnt, icke omtyckt i
socknen, och denna antipati var mycket naturlig. Orsakerna
voro många. Först och främst huset, där han bodde,
vidare hans härkomst. Hvad var den där kvinnan för en,
och i hvad förhållande stod hon till barnet? Landtfolket
tycker inte om att så främlingar omge sig med gåtor. Vidare
hans dräkt, som var en arbetares, ehuru han, om än icke
rik, dock hade tillräckligt att lefva af utan att behöfva
arbeta med sina händer. Därtill hans trädgård, som han
lyckades odla och där han, trots dagjämningsstormarnas
hårda framfart, drog upp en präktig potatis. Vidare några
tjocka böcker, som han hade på en hylla och brukade läsa i.
Härtill kommo ännu några andra orsaker.
Hur kom det till att han förde detta enstöringslif? Le
Bå de la Rue var ett slags sjukhus, där man höll Gilliatt i
karantän; det var därför helt naturligt, att man förvånade
sig öfver hans isolering, och gjorde honom ansvarig för den
enslighet man själf skapade omkring honom. .
Han gick aldrig i kyrkan. Han gick ofta ut om
nätterna. Han talade med trollpackorna. En gång hade
man sett honom sitta i gräset med förvånad min. Han
sågs ofta besöka druidernas gamla stenkummel vid
Ancresse och älfvornas stenar, som resa sig här och där på
fälten. Man trodde sig med visshet ha sett honom hälsa
mycket artigt på den Galande klippan. Han köpte alla
fåglar, som man bar till honom, och återgaf dem friheten.
Han hälsade höfligt på de hederliga borgarne i S:t Sampson,
men tog gärna en omväg för att icke behöfva passera genom
staden. Han fiskade ofta och kom alltid hem med en rik
fångst. Han arbetade i sin trädgård om söndagarna. Han
hade en säckpipa, som han köpt af några skotska soldater,
som passerat Guernesey och på hvilken han vid nattens
inbrott, sittande på’ klipporna vid hafsstranden, brukade
2. — Victor Hugo. Hajvets arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
