Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Femte boken. Revolvern - 1. Konversationen på värdshuset Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
man ha ropat: ned med ministrarna!»— »Grönsaltade
saladeroshudar gälla, oxarna sextio och korna fyrtioåtta
francs.»— »Ha ryssarna gått öfver Balkan? Hvad har
Diebitsch för sig?»— Plagniololjan är flau. Gruyéåreosten
gäller trettiotvå francs centnern.»— »Nå, Leo XII som är
död3, o0. s. v.
Dessa saker utskrekos och kommenterades högljudt.
Vid tullvaktmästarnas och kustvakternas bord var man
: mindre högröstad. Kust- och hamnpolisens åtgärder
fordra mindre högljuddhet och mindre tydlighet i samtalet.
Vid sjökaptenernas bord intogs hedersplatsen af en
gammal oceanfarare vid namn Gertrais-Gaboureau.
Kapten Gertais-Gaboureau var inte en människa, han var en
barometer. Hans vana vid hafvet hade gifvit honom en
förvånande säkerhet som väderleksspåman. Han
bestämde hvad väder det skulle bli dagen därpå. Han
auskulterade hafvet, han kände tidvattnet på pulsen, han sade till
molnet: räck ut tungan — det vill säga blixten. Han
var böljans, brisens, stormbyns läkare. Oceanen var hans
patient; han hade gjort resan kring jorden som man gör
en klinisk rond, undersökande hvarje klimat i dess friska och
sjuka tillstånd; han kände i grund och botten årstidernas
patologi. Man kunde få höra honom fälla yttranden
sådana som detta: »Barometern föll en gång 1796 tre linjer
under storm.»Han var sjöman till lif och själ och hatade
England lika hjärtligt som han älskade hafvet. Han hade
grundligt studerat den engelska örlogsflottan och dess
historia för att lära känna dess svaga sida. Han visade,
hvari The Sovereign af 1637 skilde sig från Royal William af
1670 och Victory af 1755. Han jämförde deras
öfverbyggnader. Han saknade däckstornen och de trattformiga
märsarna på Great Harry af 1514, förmodligen därför att de
erbjödo så utmärkta skottaflor för de franska kulorna.
Nationerna funnos för honom till endast genom sina
maritima inrättningar, och han hade ett egendomligt sätt att
beteckna de olika länderna. Så t. ex. kallade han gärna
England Trinity House, Skottland Northern Commissioners och
Irland Ballast Board. Han hade ett outtömligt förråd af
upplysningar; han var lexikon och almanacka, tulltaxa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
