Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen. Sieur Clubin - Sjunde boken. Det är oförsiktigt att ställa frågor till en bok - 1. Pärlan på bottnen af bråddjupet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
lät henne göra därmed hvad hon behagade. Han var
fullkomligt passiv. Han hade icke mera lif än man kan
ha, sedan man blifvit träffad af ett åskslag.
Det ges vissa djupa fall ned i bottnen af
afgrunden, som rycka oss ur de lefvandes krets. Personer, som
komma och gå i vårt rum, äro för oss blotta
skugggestalter, de snudda tätt förbi utan att kunna komma ända fram
till oss. Vi äro oåtkomliga för dem och de för oss. Lyckan
och förtviflan andas icke samma luft; försänkt i förtviflan
är man endast på mycket långt håll vittne till andras lif
och är så godt som okunnig om deras närvaro; man
förlorar förnimmelsen af sin egen tillvaro; det är förgäfves
man är af kött och ben, man känner sig icke längre vara
någonting verkligt; man är för sig själf endast en dröm.
Mess Lethierry hade den blick, som är vanlig i en dylik
belägenhet.
Det hviskades i grupperna. Hvar och en talade om
hvad han visste. Se här hvad man berättade.
Durande hade dagen förut i tjockan, på eftermiddagen
ungefär en timme före solens nedgång, förlist på
Douvreskäret. Med undantag af kaptenen, som icke velat lämna
" sitt fartyg, hade alla ombord räddat sig i slupen. En
sydvästlig storm, som stuckit upp strax efter det tjockan lättat,
hade så när kommit dem att lida skeppsbrott ännu en gång
och hade drifvit dem ut till hafs på andra sidan Guernesey:
Under natten hade de varit nog lyckliga att möta
Caskmere, som tagit dem ombord och fört dem till S:t Pierre Port.
Allt var rorgängaren Tangrouilles fel och han satt nu äfven
häktad. Clubin hade visat sig storslagen.
Lotsarna, som förekommo talrikt i de samtalande
grupperna, wuttalade ordet Douvreskäret med en egendomlig
betoning. »Ett dåligt härbärge!»sade en af dem.
Man såg på bordet en kompass och en packe papper
och häften; det var utan tvifvel Durandes kompass,
skeppspapper och journaler, som af Clubin vid afresan lämnats åt
Imbrancam och Tangrouille; ett storsinnadt drag af
själfförsakelse hos denna man, som i det ögonblick han går ut
att möta döden, tänker på att rädda till och med några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
