- Project Runeberg -  Hafvets arbetare /
282

(1908) [MARC] Author: Victor Hugo Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen. Gilliat den illistige - Andra boken. Arbetet - 5. Sub umbra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

282

omätligt verk. Ett förfärligt, fasansfullt lif rör sig därinom ;
ofanliga stjärnomlopp, fixstjärnfamiljen, planetfamiljen,
zodiakalljusets frömjöl, vindarnas, de elektriska
strömmarnas, polarisationernas och attraktionernas quid divinum;
frändskaper och antagonismer, en praktfull ebb och flod af
universell antites, det ovägbara sväfvande fritt midt bland
de tunga massorna; safven i kloten, ljuset utanför kloten,
den kringirrande atomen, det kringspridda fröet,
sammanparningar och sammandrabbningar, oerhörda slöserier,
drömlika afstånd, svindlande omlopp, oberäkneliga
världsdjup, under som jaga hvarandra i mörkret, en mekanism en
gång för alla, dånet af flyende sfärer, bullret af
kringsnurrande hjul. Den lärde gissar, den olärde tror och darrar;
det är någonting, som på en gång är till och gömmer sig
undan; det är oåtkomligt och otillgängligt. Man är
öfvertygad ända till förkrosselse. Man har öfver sig ett svart
bevis; man kan icke fatta i någonting, man är öfverväldigad af
det opåtagliga.

Och till allt detta lägg den fruktansvärda frågan: är
denna immanens ett väsen?

Man befinner sig under mörkret; man ser, man hör.

Emellertid rullar den mörka jorden framåt; blommorna
ha medvetande af denna ofantliga rörelse; en silene öppnar
sin kalk klockan elfva på aftonen och en hemerocallis
klockan fem på morgonen. Hvilken gripande regelbundenhet!

I andra djup förvandlar vattendroppen sig till en
värld, den myllrar af infusioner, dvärgdjuret utvecklar en
jättelik fruktsamhet, det omärkliga visar sin storhet, det
lillas omätlighet uppenbarar sig; en diatomé frambringar på
en timme trettonhundra miljoner diatoméer.

Hvilken massa af gåtor framställa sig icke här på en
gång!

Det olösliga är framför oss.

Man är nödsakad att tro, tro antingen man vill eller ej,
det är resultatet. Men att tro är icke nog för att vara lugn.
Tron har ett visst sällsamt behof af en form; däraf
religionerna. Ingenting är så tröstlöst som en tro utan bestämda
ytterlinjer.

Hvad man än må tänka och hvad man än må vilja och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:45:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hafvetsarb/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free