Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. III, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förtjente intet gratial. I kriget
De visade sin mesta kraft i uppror
Och myteri; slikt talar icke för dem.
Det knorr, som utan skäl de ofta yttrat
Emot senaten, bör ej heller väcka
En sådan gifmildhet hos oss. – Nå väl –
Hur smälter detta mångfördelta sköte
Senatens godhet? Deras dåd förkunna,
Hvad utan tvifvel ock de sagt: "Vi pockat,
Vi hafva öfvertag, de äro rädda
Och ge hvad vi begära." – Så förnedras
Senatens värdighet, och packet kallar
Vår omsorg fruktan. Sådant bräcker snart
Senatens skrank och släpper kråkor in,
Som plocka örnarna.
Nu är det nog.
Ja, mer än nog.
Nej, hören ännu mera:
Allt, som kan svärjas vid, på jord, i himmel,
Mitt tal besegle! Denna klufna makt,
Hvars ena del på goda skäl föraktar,
Hvars andra del på inga skäl försmädar,
Der adel, klokhet, rang ej något mäkta
Förutan ja och nej af fåvitsk pöbel,
Den måste allt kvad redbart är försumma
Och lemna rum åt all onyttig strunt.
Då vägen så för vettet stängs, så följer,
Att allt blir vettlöst. Derför ber jag er, –
Enhvar som mindre skuggrädd är än klok,
Som mera älskar statens fasta grundval
Än skyr förändringar, som högre aktar
En ädel lefnad än en lång och vågar
Att gripa kroppen an med skarpa medel,
När lifvet står på spel, – rif ut med ens
Vår pöbels tunga, låt dem icke slicka
Ett sött, som är dem giftigt. Er förnedring
Förlamar rätt och skäl och plundrar staten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
