Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coriolanus. III, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vanäras så, att J afsätten mig
I samma stund man valt mig?
Svara oss.
Nå väl då, ni har rätt, det bör jag göra.
Vi påstå, att ni sökt beröfva Rom
Häfdvunna embeten och svinga er
Till envåldsmakt, och derför står ni här
Som en förrädare mot Romas folk.
Förrädare! –
Var lugn och mins ert löfte.
Må afgrunds värsta glöd förbränna folket!
Förrädare? – Du skändlige tribun!
Om tusen dödar sute i ditt öga
Och millioner dödar i din näfve
Och milliarder på din lögnartunga,
Jag sade dock så fritt, som då jag beder
Till gudarna min bön – det ljuger du!
Godt folk, nu hör ni.
Till klippan med honom! Till klippan med honom.
Tyst!
Här tarfvas icke flera klagomål,
Ni sett och hört hvad han har gjort och talat;
Han slagit vakten och förbannat er,
Han lagen mött med hugg och trotsat fräckt
Den höga domarmakten: – detta allt
Är så urbota, att det väl förtjenar
Den värsta död.
Men då han tappert stridt
För staden Rom, –
Hvad pratar ni om strida?
Jag säger det; jag känner saken.
Ni?
Är detta löftet, som ni gaf er mor?
Ack hör, jag ber, –
Jag vill ej höra mera.
Låt domen blifva: död från branta klippan,
Hudflängning, landsförvisning, långsam fångsvält, –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
