Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pol. Nej, min prins, det är jag icke.
Haml. Nå, så önskar jag, att ni vore en så hederlig karl.
Pol. Hederlig, min prins?
Haml. Ja, herre. Att vara hederlig, såsom det nu står
till här i verlden, det är att vara en utvald af tiotusende.
Pol. Det är mycket sant, min prins.
Haml. Ty om solen kläcker maskar i en död hund, om
solen, som är en gud, kan kyssa ett as – har ni en dotter?
Pol. Ja, ers höghet.
Haml. Låt henne icke gå i solen. Förstånd är en välsignelse;
men som er dotter kan bli välsignad – min vän,
se opp.
Pol. (Afsides). Hvad menar han med det? Jemt leker
hågen på min dotter. Likväl kände han icke igen mig
i början; han sade, att jag var en fiskmånglare. Det är
långt gånget med honom, långt gånget. – Men då jag var
ung, pintes jag också svåra af kärleksqval, hardt nära så
här. – Jag vill tala till honom igen. – Hvad läser ni,
min prins!
Haml. Ord, ord, ord.
Pol. Hvad står det på –
Haml. Hvad står det på, menar ni?[1]
Pol. Nej, jag menar hvad der står att läsa, min prins.
Haml. Förtal, herre. Den satiriska skurken[2] här säger,
att gamla män hafva gråa skägg, att deras ansigten äro
skrynkliga, att seg ambra och gummi dryper från deras
ögon, och att de hafva en öfverflödig brist på förstånd, tillika
med ytterst svaga länder. Om allt detta är jag visserligen
på det kraftigaste och innerligaste öfvertygad, dock
tycker jag icke, att det är anständigt att så der sätta det på
papper: ty ni sjelf, min herre, skulle bli så gammal som
jag är, om ni kunde gå baklänges som en kräfta.
Pol. (Afsides). Fastän detta är galenskap, så är det likväl
metod deri. (Högt). Vill ni gå ur draget här, min prins?
Haml. I min graf? –
Pol. I sanning är icke det att gå ur draget. – (Afsides).
Huru kärnfulla äro icke understundom hans svar! Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
