Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För att er vältra der! Ha, har ni ögon?
Nej, kärlek är det ej; vid edra år
Har blodets hetta svalnat, och det bidar
Uppå förståndet tamt. Men hvad förstånd
Kan gå från denne och till denne? – Sinnen
Det har ni, annars kunde ni ej lefva,
Men, tro mig, rörda äro de af slag.
Ej vanvett ens här kunde taga miste
Och sinnen icke dåras så af yrsel,
Att de ej hölle qvar en smula sans
Att göra skillnad här. – Hvad för en djefvul
Har narrat er att springa blindbock så?
Syn utan känsel, känsel utan syn
Och öra utan hand och öga, lukt
Af alla sina syskon öfvergifven,
Ja, blott ett riktigt sinnes sjuka rest
Ej kunde dröna så. –
Hvar är din rodnad, blygsel? Vilda helvet,
Om så du kokar i matronors ben,
Må eldfängd ungdoms kyskhet bli som vax
Och smälta ned uti sin egen eld.
Men säg ej "skäms!", när glödhet brunst vill läskas,
Ty isen sjelf ju brinner lika häftigt,
Och viljan har förnuft till kopplare.
O Hamlet, tala icke mer! – Du vänder
Mitt öga in i djupet af min själ,
Der ser jag fläckar, svarta, stygga fläckar,
Som ej gå ur.
Nå än att lefva då
Uti ett eckligt lägers dunst och stank
Och rasa, smekas, kyssas, pläga älskog
I sådan – fy!
O, tala icke mer!
Som dolkar dina ord mitt öra stinga,
Håll, Hamlet, håll!
En mördare, en slaf,
Ej tjugondelen utaf tiondelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
