Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. IV, 2 - Hamlet. IV, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ros. Jag förstår er ej, min prins.
Haml. Det fägnar mig. Ett klyftigt tal sofver i
dårens öra.
Ros. Min prins, ni måste säga mig, hvar liket är, och
följa med oss till konungen.
Haml. Liket är hos konungen, men konungen är icke
hos liket. Kungen är ett ting –
Gyld. Ett ting, min prins?
Haml. Af ingenting. För mig till honom. – "Kurra,
kurra gömma, kurra, kurra gömma."[1]
(Alla gå).
Jag skickat några ut att söka honom
Och taga rätt på liket. Ack, hur farligt
Att låta denna menniska gå lös!
Dock få vi ej tillämpa lagens stränghet,
Han älskad är utaf den vilda mängden,
Som dömer blott med ögat, ej med tanken
Och lägger endast syndarns straff på vågskål,
Men ej hans brott. – Att ställa allt till rätta
Vi vilja ge den färg åt Hamlets resa,
Som vore långt för detta den beslutad.
Förtvifiad sjukdom med förtvifladt medel
Man måste bota, om det finnes bot.
(Rosenkranz kommer).
Hvad nu? Hvad har det händt?
Vi kunna icke locka ut ur honom,
Hvar han har liket gömt.
Hvar är han sjelf?
Han står härutanföre med bevakning
Och väntar på ers majestäts befallning.
För honom hit.
Hör, Gyldenstern, ledsaga prinsen in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
