Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hamlet. IV, 5 - Hamlet. IV, 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han kommer ej mer igen.
Hans skägg var så hvitt som snö,
Som linet så mjukt hans hår,
Nu är han ryckt från vår sida,
Vi sörja ej mer och qvida.
Gud gifve hans själ sin nåd.
Ack, ser ni detta? O min Gud!
Laertes,
Med dig och med din sorg jag rådslå vill,
Det får du icke neka mig. – Försök,
Låt samla dina bästa vänner kring dig,
De skola dömma mellan dig och mig.
Om sjelf, om genom andra jag befinnes
Till något skyldig, vill jag gifva dig
Mitt rike, krona, lif och egendom;
Men om jag icke skyldig är, så haf
En smula tålamod och var tillfreds;
Jag vill uti förening med din själ
På hämd arbeta.
Det må bli dervid.
Hans dödssätt, hans begrafning uti tysthet –
Ej svärd, ej sköldemärke på hans graf,
Ej adlig ståt, ej formlig procession –
Allt skriar högt från himlen ned till jorden
Att jag ej saken släppa bör.
Rätt så!
Och genom skyldig hals skall bilan gå. –
Jag ber er, följ mig.
Hvem är det, som vill tala med mig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
