Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Två ungherrar från Verona. II, 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Luc. Jag vill ej släcka ut er kärlekseld,
Men endast dämpa lågans vilda fart,
På det att ej den må förnuftet sveda.
Jul. Ju mer du dämmer den, dess mer den blossar.
Den bäck, som glider fram med stilla sus,
Det vet du, rasar, om man hejdar honom;
Men om hans sköna lopp ej hindradt blir,
Så gör han ljuf musik med blanka kiseln
Och ger en hjertlig kyss åt hvarje strå,
Som på sin pilgrimsfärd han far förbi.
Så vandrar han med tusen slingringar
Och gladlynt skämt till vilda oceanen.
Ack, låt mig gå och hejda ej mitt lopp;
Jag är så tålig som den stilla bäcken
Och går för roskull hvarje tröttsamt fjät,
Till dess det sista fört mig till min älskling.
Der hvilar jag som, efter verldens larm,
En salig ande i Elysium.
Luc. Hur vill ni kläda er på denna färden?
Jul. Ej som en flicka; ty jag vill mig akta
För tygellösa männers vilda anfall.
Var snäll, Lucetta, skaffa mig en drägt,
Som anstå kan en hygglig ungersven.
Luc. Då får ju fröken klippa af sitt hår.
Jul. Nej barn, jag flätar det i sidenband
Med tjugo underbara kärleksslingor;
En yngling får fantastiskt kläda sig,
Om ock han äldre vore, än jag syns.
Luc. Men hvad fason skall bli på edra byxor?
Jul. Det låter som – "Bestäm, min nådig’ herre,
Hur vid och bred styf kjortel ni vill ha." –
Du kan dem fasonera, hur du vill.
Luc. De få nödvändigt skäras till med lucka.
Jul. Fy, fy, Lucetta, det ser illa ut!
Luc. Ej släta byxor duga alls, så framt
Ej lucka fins att sticka nålar på.
Jul. Lucetta, om du älskar mig, så skaffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
