Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den fjerde. Förra delen. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Westm. Jo, i sanning,
En seger för en prins att skryta af.
K. Henr. Nu gör du mig bedröfvad, väcker upp
Min afunds-synd mot lord Northumberland,
Som fader är till sådan herrlig son,
En son, hvars lof på ryktets tunga bor,
Det rakaste bland ungträd uti skogen,
Den ljufva lyckans älskling och dess stolthet,
I det jag, skådande på Hetsporrs rykte,
Ser sus och dus och skamlig vandel fläcka
Min Henriks panna. Ack, om så befunnes
Att någon elfva, trippande i natten,
I lindan hade bortbytt våra barn,
Och kallat hans Plantagenet, mitt Percy!
Då finge jag hans Henrik och han min.
Men bort med honom ur mitt sinne! Frände,
Hvad säger ni om unga Percys stolthet?
De fångar, dem på denna färd han tagit,
Han sjelf behåller, låtande mig veta,
Att ingen mer jag får än grefve Mordake.
Westm. Det har han lärt utaf sin farbror Worcester,
Som städs för er en olycksstjerna var;
Och derför kråmar han sig så och reser
Sin ungdoms borst emot er värdighet.
K. Henr. Men jag för sådant honom kräft till ansvar,
Och derför måste än en tid vi dröja
Med helga löftet till Jerusalem.
På nästa Onsdag, frände, hålla vi
I Windsor råd, säg det till lorderna;
Kom likväl snart tillbaka sjelf till oss,
Ty mer att säga är och mer att göra,
Än jag för vrede hinner säga ut.
Westm. Det skall jag göra, eders majestät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
