Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den femte. IV, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Will. En god, gammal anförare, och en mycket vänlig
herre; säg mig, hvad tänker han om vår ställning?
K. Henr. Alldeles som folk som strandat på en sandbank
och vänta att bli bortsköljda af nästa flod.
Bat. Har han icke sagt kungen sina tankar.
K. Henr. Nej; och det bör han heller icke göra. Ty –
det kan jag väl säga er – jag tror, att kungen är
blott en menniska som jag; violen luktar för honom
så som den luktar för mig; himlahvalfvet ser så ut för
honom som för mig; alla hans sinnen äro så beskaffade
som andra menniskors; ceremonierna å sido, – i sin
nakenhet är han blott en menniska, och, fastän hans
känslor taga en högre flygt än våra, så sänka de sig
dock med samma ving-slag, då de sänka sig. Derföre,
när han ser något skäl till fruktan, såsom vi göre,
– smakar utan tvifvel hans fruktan på samma sätt som
vår. Dock borde förnuftigtvis ingen menniska oroa
honom med något sken af fruktan, på det att han icke,
genom att röja den, måtte göra sin krigshär modfälld.
Bat. Utvertes må han visa så mycket mod han vill,
men jag tror, så kallt det också är i natt, att
han gerna skulle vilja sitta i Themsen till halsen;
och der skulle jag vilja att han sute, och jag med
honom, kosta hvad det kosta vill, endast vi vore
väl härifrån.
K. Henr. Nu skall jag minsann efter bästa samvete
säga hvad jag tänker om kungen; jag tror icke, att
han skulle önska sig vara på något annat ställe än
der han är.
Bat. Då ville jag att han vore här mol allena, så
kunde han vara säker på att bli utlöst, och mången
stackars karls lif vore räddadt.
K. Henr. Åh nej, ni vill honom icke så illa, att ni
skulle önska att han vore här mol allena, fastän ni
säger så för att känna andra på pulsen. Jag tycker,
att jag aldrig kunde dö någorstädes så förnöjd som
i kungens sällskap, då hans sak är rättvis och hans
strid ärofull.
Will. Det är mer än vi veta.
Bat. Ja, eller mer än vi äro befogade att spörja efter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
