Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Första delen. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Höfv.
Fege riddare,
En oblid lycka följe dig i spåren! (Går).
Nu gå i frid, min själ, när Herren vill,
Ty jag har sett vår oväns nederlag.
Hvar är, o menniska, din kraft och tillit?
Se de, som nyss så hånfullt trotsade,
De äro glada nu att kunna fly.
Förloradt uppå samma dag och vunnet!
Fördubblad är vår ära nu, Burgund;
Dock himlen vare pris för denna seger!
Du tappre krigsman Talbot, i sitt hjerta
Burgund dig läser in och reser der
Af dina hjeltedåd ett minnesmärke.
Tack, ädle hertig; men hvar är Pucelle?
Jag tror, att hennes skyddspatron har somnat.
Hvar är Bastardens skryt och Dauphins spe?
Hvad? Allt kaputt? Rouen sitt hufvud hänger,
Att sådant tappert sällskap flytt sin kos.
Nu skola staden vi i ordning bringa
Och dit förordna kloka embetsmän.
Så till Paris, till kungen; ty der ligger
Den unge Henrik med sitt ridderskap.
Hvad Talbot vill, det vill Burgund.
Likväl,
Förr än vi gå, o, låt oss icke glömma
Den ädle, nyss afledne hertig Bedford,
Men i Rouen hans jordafärd begå.
En krigsman mera båld ej svängt en lans,
Ett hjerta mera ömt ej styrt ett hof;
Den mäktigaste kung ej undgår döden,
Ty den gör slut på arma menskors öden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
