Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den sjette. Tredje delen. I, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pr.
Min far, ni mäktar ej mig arflös göra;
Om ni är kung, så ärfver jag ju kronan?
Förlåt, Margretha; kära son, förlåt! –
Ty hertig York och Warwick ha mig tvingat.
Dig tvingat! Kung, och låta tvinga sig!
Jag blygs att höra det. Ack, fega usling!
Du har förstört dig sjelf, din son och mig
Och gifvit huset York en sådan makt,
Att blott på nåder du regerar nu.
Att gifva kronan hertig York i arf,
Hvad är det annat än din graf att gräfva
Och gå derin, långt förr’n din tid är kommen?
Warwick är kansler, herre till Calais;
Den bistre Faulconbridge på sundet herrskar;
York är protektor öfver land och rike,
Och dock du tror dig säker? Späda lammet
En sådan säkerhet bland ulfvar finner.
Om der jag varit med, jag hade heldre,
Så qvinna som jag är, mig låtit slunga
Utaf soldaterna från pik till pik,
Än till en sådan sak jag bifall gifvit.
Men du ditt lif för äran föredrar,
Och derför, Henrik, skiljer jag mig nu
Från dig till säng och säte intill dess
Det parlamentsbeslut blir återkalladt,
I kraft hvaraf min son har blifvit arflös.
Vet, nordens lorder, som din fana lemnat,
Nog skola följa min, så snart den svajar;
Och svaja skall den dig till hån och skam
Och huset Yorks ohjelpliga ruin. –
Så lemnar jag nu dig; – vi gå, min son,
Vår här är redo; kom, vi följa den!
Dröj, goda Margaretha, låt mig tala.
Du sagt för mycket redan; gå din väg.
Du dröjer väl hos mig, min snälla Edvard?
Ja, för att blifva dräpt af fiender.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
