Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. II, 2 - Henrik den åttonde. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En dygdfantast; men denna goda mannen
Blindt lyder mig; han annars ej fick vara
Så nära min person. Lär det, min broder,
De ringe få ej nappas med oss store.
(Till Gardiner). Säg detta vördnadsfullt till drottningen.
(Gardiner går).
Den bästa plats för denna undersökning
Är, efter som det tyckes mig, Blackfriars;
Der kunnen J den stora saken pröfva; –
Min Wolsey, ordna allt. – Ack, kardinal,
Hårdt är det för en ärlig man att lemna
Så ljuflig maka! Men mitt samvete, –
Det är så ömt; jag måste lemna henne.
Ej heller det; – men hvad som smärtar mest
Är att så länge han med henne lefvat;
Och hon! Hon är så god, att aldrig tunga
Har kunnat säga ondt om henne, – ack,
Hon visste ej hvad ondska var; – och nu
Så många solhvarf hyllad såsom drottning,
Uppväxt i pomp och ståt, som tusen gånger
Mer bittert är att lemna än det var
Att vinna, ljufligt – efter detta allt
Att nu ett hånligt afsked få! O, det
Kan röra stenar!
Ingen är så härdad,
Att han ej smälter uti gråt för henne.
O Gud! Långt bättre, att hon aldrig känt
Hvad ståt vill säga! Verldslig är den visst,
Men om den falska lyckan skiljer den
Ifrån sin ägare, så svider det
Som skulle själen slitas ifrån kroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
