Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. II, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För eder heliga person, förskjut mig
I Herrans namn och låt förakt och hån
Slå porten efter mig i lås, ja lemna
Mig åt den skarpaste rättvisas tuktan.
Tillåt mig säga det, – er höge fader
Var prisad som en högst försigtig prins
Och makalös i visdom och i vett;
Min fader konung Ferdinand af Spanien
Var ansedd som den visaste regent,
Som herrskat der på många herrans år;
Det lider ingen tvifvel, att ju de
Från hvarje rike utvalt vise män
Att detta ämne pröfva, samt att de
Vårt gifte lagligt funnit; derför, herre,
Besvär jag er ödmjukast, skona mig,
Till dess jag mina vänners råd från Spanien
Inhemta fått; om ej, så ske er vilja
I Herrans namn.
Ni har ju här, min fru,
Af eget val, höglärda fromma fäder,
De visaste och redligaste män,
Ja landets urval som församlats hit
Att föra ut er sak. Det vore gagnlöst
Att här begära uppskof, gagnlöst både
För edert eget lugn och för att dämpa
Hans majestäts bekymmer.
Kardinalen
Har talat väl och rätt; derför, min fru,
Bör denna konungsliga rätt ej hejdas,
Men utan uppskof skäl och motskäl pröfvas.
Lord kardinal, det är till er jag talar.
Säg, hvad befaller ni, min fru?
Min herre,
Gråtfärdig är jag; men vid tanken på
Att vi en drottning äro, – länge så
Jag drömt åtminstone, och kungadotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
