Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Om ni är oss förbunden eller ej.
Hvad svarar ni?
Ers majestät, jag tillstår,
Att dagligen er nåd på mig har regnat
Så rikligt att mitt nit det ej kan gälda,
Ty sådant ginge öfver menskors höfvan. –
Jag städse mindre gjorde än jag ville,
Men dock så godt jag kunde. För mig sjelf
Jag så till vida sträfvat, att jag städse
Haft eder heliga person i sigte
Och statens bästa. All den stora nåd
Som ni på mig, ovärdige, har hopat
Kan blott med undersåtlig tacksamhet
Och böner återgäldas i förening
Med tro och nit som växt och evigt växa
Tills dödens vinter mördar dem.
Förträffligt!
En trogen och en nitisk undersåte
Ni skildrat mig; han njuter ärans lön,
Liksom hans motsats blir med smälek straffad.
Nu vill jag tro, att likasom på er
Min hand, mitt hjerta och min makt har slösat
Mer än på någon annan menniska
Sin nåd, sin ära och frikostighet;
Så bör ock nu ert hjerta, hand och hjerna
Och hela varelse med särskild kärlek,
Utöfver hvad en undersåte är
Sin konung skyldig, framför alla andra
Och älska mig.
Min kung, för edert bästa
Jag mera sträfvat har än för mig sjelf;
Så har jag gjort, så gör och skall jag göra,.
Om också hela verlden skulle bryta
Mot er sin pligt och tro och svika er;
Ja, om ock faror så oändliga
Och rysliga som nånsin tanke skapat
Kringhvärfde mig. Min trohet och min pligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
