Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik den åttonde. V, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lång och städse lycksalig lifstid åt den höga och mäktiga
prinsessan af England, Elisabeth!
(Fanfarer; konungen uppträder med sin svit).
Cranm.
(Knäböjande). För eders höghet och vår goda drottning,
Å ädla faddrars och å egna vägnar,
Jag beder så: må all den fröjd och lycka,
Som himlen ett föräldrapar kan skänka,
Med denna hulda fröken er beskäras!
Haf tack, min vördigaste erkebiskop;
Hvad heter hon?
Elisabeth.
Stå upp!
(Konungen kysser barnet).
Tag min välsignelse med denna kyss.
Gud skydde dig! Jag lemnar i hans händer
Ditt lif och lycka.
Amen.
Ädla faddrar,
J hafven varit för frikostiga.[1]
Jag tackar er; och så skall denna fröken,
Då hon har lärt så mycket engelska.
Nu låt mig tala, herre![2]
Gud vill så; ingen tyde mina ord
Som smicker, ty de skola sanning blifva.
Se, detta barn – må himlen henne skydda –
Utlofvar re’n i vaggan åt vårt land
Mång tusende välsignelser, som tiden
Till mognad bringa skall. Hon blir en gång –
Blott få, nu lefvande, det skola se –
En förebild för alla tiders furstar.
Ej Sabas drottaing dygd och visdom älskat
Mer innerligt, än denna rena själ
Skall göra det. Allt fursteligt behag
Som pryda konungar, ja alla dygder
Som höra till den fromme skall hon äga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
