Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cymbeline. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arv. Nej, ingen själ. Ni misstog er på honom.
Bel. Kanhända; ej på länge såg jag honom.
Men tiden har det minsta ej förändrat
Hans fordna drag. Han hackade på målet
Och frustade precist som han: - Ah ja,
Visst var det Cloten.
Arv. Här de stannade;
Min broder må väl vara honom vuxen:
Ni säger han är grym.
Bel. Knappt blifven karl
Han hade ej begrepp om skräck och fara,
Och dumhet gör ej sällan menniskor
Förfärliga för andra. - Se, din bror.
(GUIDERIUS kommer med CLOTENS hufvud).
Guid. Den Cloten var en narr, en omstjelpt pung;
Der fans ej mynt. En Hercules ej kunde
Hans hjerna knacka ut; han hade ingen.
Om jag ej detta gjort, den narren hade
Mitt hufvud burit så som hans jag bär.
Bel. Hvad har du gjort?
Guid. Det vet jag nog; jag har
Afhuggit Clotens hufvud, han som sjelf
Har sagt att han är son till drottningen.
Han kallade mig skurk och tjuf, och svor
Att han helt ensam skulle fånga oss
Och flytta våra hufvuden från kroppen -
Der, himlen vare tack, de sitta än -
Till Luds stadsportar.
Bel. Det är slut med oss!
Guid. Ack, mer än lifvet kunna vi ej mista;
Det ville han ju taga. Lagen ej
Beskyddar oss; hvi skulle då vi låta
En sådan dumdryg köttklump hota oss
Och vara sjelf så domare som bödel,
För det vi frukta lagen? Såg ni fler
Utaf hans sällskap?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
