Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cymbeline. V, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Du borde - ty du kallas ju
De faderlösas far -
Ha tagit honom öm och huld
I faderligt förvar.
Modr. Lucina halp mig ej; jag dog
I barnsnöd, fann ej bot.
Han skars utur mitt lif och togs
Af fiender emot,
Det qvidande kräket!
Sic. Åt honom, som åt fadren, gaf
Naturen skönhets lån,
Och verlden tjust i honom såg
En båld Sicilii son.
1 Brodr. Och då han kom till mogna år,
Hvar fans i Britters bygd
Den man, som kunde täfla ens
Med honom uti dygd
Och få en rättvis Imogen
Att ge sig kärleks skygd?
Modr. Hvi blef med äktenskap han hädd
Och vräkt bland smärtors här
Från Leonaters hus och hem
Och från sin hjertanskär,
Skön Imogen?
Sic. Och säg mig hvi en Jachimo,
Italiens usling, fick
Med svartsjuk villa smitta ned
Hans ädla hug och blick,
Så att som narr och gyckelverk
För skurkars svek han gick?
2 Brodr. Thy komma far och mor och vi
Från grafvens stilla frid;
Vi som för fosterlandets sak
Förspillt vårt lif i strid
Och kämpat för Tenantii rätt
Med bragd och manligt id.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
