Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cymbeline. V, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag blef förrädare. Ju mer ni kände
Förlustens qval, dess mer fick jag min afsigt
Med stölden tillfredsställd. Men, nådig herre,
Här har ni edra söner: jag förlorar
Två af de bästa följes-män i verlden.
Må detta himlahvalfs välsignelser
Som dagg på dem nedfalla! De förtjena
Att pryda himmelen som stjernebilder.
Cymb. Ditt tal af gråt ledsagas; hvad ni tre
Som krigsmän gjort är mera underbart
Än denna saga. Söner har jag mist,
Men är det dessa, kan jag mig ej önska
Två bättre söner.
Bel. Gif er nu till tåls. -
Den ynglingen, som Polidor jag kallar,
Är er Guiderius, min höge konung;
Den andre, Cadwal, är Arviragus,
Er yngre son. Uti en kostbar mantel,
Förfärdigad af drottningen hans mor,
Han insvept var; till yttermera visso
Jag kan framvisa den.
Cymb. Guiderius hade
En fläck på halsen lik en blodig stjerna;
Det var ett sällsamt märke.
Bel. Det är han;
Det födselmärket har han ännu qvar.
En vis natur åt honom skänkte det
Till kännemärke nu.
Cymb. Ack, är jag mor
Till trillingar? Så glad åt sin förlossning
Var ingen mor. Välsignelse på er,
Som efter sådan störtning ur er bana
Nu herrsken der igen! O Imogen,
Du har gått miste om ett kungarike!
Im. O nej, min far; jag vunnit tvenne verldar. -
Ack, kära bröder, nu vi råkats ju!
Säg aldrig mer, att jag ej talar sannast:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
