Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärt besvär förgäfves. II, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Boyet.
Farväl är för mig, välkommen för er.
Den siste var Biron, hvars munterhet är spord;
Hvartenda hans ord är ett skämt.
Hvartenda hans skämt
blott ett ord.
Ni gjorde rätt som så tog fatt på hvart hans ord.
Jag var så rask att äntra, som han att gå om bord.
Två tappra skator båda!
Nej skutor, vackra flicka.
Jag skata? Låt mig då på dina läppar picka.
Jag skulle vara bete? Månn’ ditåt skämtet går?
Ack, gif mig litet bete! (Vill kyssa henne).
O nej, mitt söta får.
Min mun är ingen fälad, fast grinden öppen står.
Hvem tillhör den?
Jag sjelf och lyckan om den rår.
Qvickt folk vill gerna gnabbas, men här bör gnabbet sluta.
Navarra och hans bok-folk ni heldre då må skjuta
Med qvickhets skarpa pilar och ej på skotten pruta.
Om min uppmärksamhet, som ganska sällan klickar,
På hjertats stumma språk förklädt i ömma blickar
Ej orätt sett, så har Navarra kärt besvär –
Hur då?
På älskarspråk det heter: han är kär.
Ert skäl?
Jo, hela mannens väsen till ögat tog sin flygt
Och genom trängtans dimmor småkikade så skyggt.
Hans hjerta likt agaten, graverad med er bild,
Var stolt utaf sin prägel och gjorde blicken vild.
Hans mun ej ville tala, den endast ville se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
