Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kärt besvär förgäfves. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skall hela året ni, från dag till dag,
Besöka stumma sjuka, tala ständigt
Med arma uslingar. Ni skall försöka
Att locka med er qvickhets högsta kraft
Den qvalda sjuklingen till leende.
Att väcka gapskratt hos en döende!
Det duger ej; det står ej till att göra;
Ej skämtet rör en själ som dödsqval lider.
Men så man tukta skall ett spefullt lynne,
Som hemtar kraft utaf det usla bifall,
Som fånigt gapskratt plägar ge åt narrar.
Ett infalls lycka ligger i det öra
Som hör derpå, men icke på den tunga
Som säger det; om nu den sjukes öra,
Utaf hans egna smärtors anskri döfvadt.
Vill höra edra glosor – fortfar då,
Och jag skall ta er och ert fel på köpet;
Men vill han ej, så lägg ni af det lynnet.
Och jag skall se er fri från detta fel
Och fröjdas hjerteligen åt er bättring.
Ett år! Nå väl, jag har ej annat val;
Ett år jag skämtar i ett hospital.
Ja, dyre prins, nu säger jag farväl.
Ack nej, prinsessa; låt oss er ledsaga.
Det blef ej vanligt slut på denna saga:
Pehr fick ej Stina. – Kära flickor, ni
Lätt kunde gjort vårt skämt till komedi.
Godt, detta slutas inom år och dag.
Den pjesen blir för lång, så tycker jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
