Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Som ni behagar. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Am. Mera för det att ni begär det, än för det att det roar mig.
Jacq. Nå, om jag nånsin tackar någon menniska, så skall det bli er; men hvad man kallar komplimenter, det förefaller mig liksom när två markattor möta hvarandra; och när någon tackar mig rätt hjertligt, förekommer det mig som om jag skänkt honom en slant och han ger mig tiggarvälsignelsen tillbaka. Se så, sjung; och den som icke vill, kan hålla munnen!
Am. Nå väl, jag skall sluta sången. – Duka emellertid; hertigen vill traktera sig under detta träd, – han har varit ute och sökt er hela dagen.
Jacq. Och jag har varit ute hela dagen för att väl slippa honom. Han är för spetsfundig for mig. Jag tänker likaså mycket som han, men jag tackar himlen och gör intet väsen af det. Se så, slå nu edra driller.
Alla.
(Sjunga).
Den som för bygdens frid
Försakar flärdens strid,
Som skördar sjelf och sår
Och nöjs med hvad han får,
Välkommen, välkommen till linden!
Han störd ej är
Af andra här
Än vintren och skarpa vinden.
Om någon på försök
Sjelf gör sig till ett ok
Och flyr från gods och gull
För sällsamhetens skull,
Duc ad me, duc ad me, duc ad me!
Så narr han är,
Fler bröder här
I skaror honom vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
