Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ser han ut som en riddare, och öfverhufvud spökar denna
ande i alla gestalter, i hvilka menniskan spatserar, från åttio
år till tretton.
Varr. tjen. Du är icke helt och hållet en narr.
Narr. Icke heller du helt och hållet en klok menniska;
dig felas lika mycket förstånd som jag har narraktighet.
Apem. Det svaret skulle Apemantus icke hafva skämts för.
Alla tjen. Gif rum, gif rum! Der kommer hans nåd
Timon.
(Timon och Flavius komma).
Apem. Kom med mig, narr, kom.
Narr. Jag följer icke alltid älskaren, äldre brodren och
qvinnan, men någon gång en filosof.
(Apemantus och narren gå).
Flav. Jag ber er, gå; jag straxt med er skall tala.
(Tjenarne gå).
Tim:
Jag undrar på dig; hvarför ej i tid
Klart veckla ut min ställning, så att jag
Mitt hushåll kunnat efter mina medel
Beräkna rätt?
Ni ville mig ej höra;
Jag mången gång har gjort försök —
Se så!
Du passade väl på emellanåt,
Då du mig såg vid elakt lynne vara,
Och skyller nu ifrån dig, fast du valt
En mindre läglig tid.
Ack, kära herre!
Jag många gånger mina räkningar
För er lagt fram; ni sköt dem jemt ifrån er
Och sade: ”på din heder litar jag.”
Då ni mig böd en strunt-sak rikligt gälda,
Jag skakade på hufvudet och gret,
Ja, bad er, tvärt emot allt skick och plägsed,
Att hålla mer på styfvern; dryga snubbor
Jag fick, och ej så sällan, när jag djerfdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
