Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timon af Athen. V, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tim.
Ni hedersmän! Ni vet, att jag har guld,
Åh ja, ni vet; säg sanning, hedersmän!
Så är det sagdt, ers nåd; men hvarken jag
Ej heller han ha derför kommit hit.
Ni hedersmän! — Du målar bilder bäst
I hela staden, ja, du är den bäste!
Du målar lif och själ.
Så der, ers nåd.
Just som jag säger. — Och din poesi!
Ha, versen rinner jun så lätt och smidigt,
Att du är helt naturlig i din konst. —
Men det oaktadt, mina hedersvänner,
Får jag bekänna att ni har ett fel;
Stort är det icke, icke heller vill jag
Att ni med bättring gör er stort besvär.
Ack, säg oss det!
Ni tar det illa upp.
Nej, mycket tacksamt.
Är det då ert allvar?
Var viss på det, ers nåd.
Enhvar af er
Har satt sin tro och tillit till en skurk,
Som väldigt er bedrager.
Vi, ers nåd?
Ja visst:
Ni hör hans smicker, ser hans hyckel, känner
Hans stora fuskverk, älskar, föder honom,
Bär honom i er barm; men lita på
Att han en erkeniding är.
Jag känner ingen sådan.
Jag ej heller.
Ser ni, jag älskar er; jag ger er guld.
Förvisa dessa skurkar ur ert sällskap,
Häng upp dem, stick dem, dränk dem i kloaker,
Förgör dem hursomhelst och kom till mig,
Jag ger er guld tillfyllest.
Nämn deras namn, att vi må känna dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
