Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. II, 2 - Titus Andronicus. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Släpp kopplet här, låt oss med skallet väcka
Vår kejsare, hans sköna brud och prinsen
Samt stämma upp en jagtsignal så gäll,
Att hela hofvet genljud ger deraf. –
J söner, er så väl som mig det tillhör
Att kejsarens person med omsorg skydda:
Jag har i sömnen blifvit störd i natt,
Men dagens gryning har mig stärkt ånyo.
Tit. Jag önskar eders majestät god morgon
Och likaledes er, min kejsarinna! –
Jag lofvade ers nåd en jagt-signal.
Sat. Och ni har muntert stämt den upp, god’ herrar;
Men något tidigt dock för unga fruar.
Bass. (Till Lavinia). Hvad tycker du?
Lav. Det tycker icke jag;
Två timmar re’n och mer jag varit vaken.
Sat. Nå väl, låt skaffa hästar hit och vagnar,
Och så till skogs. – Min fru, nu skall ni se
En romersk jagt.
Marc. Jag hundar har, min prins,
Som skola drifva upp den värsta panter
Och klättra på den högsta bergstopp upp.
Tit. Och hästar jag, som kunna följa drefvet
Och ila såsom svalor öfver slätten.
Dem. Chiron, vi jaga ej med häst och hund,
Men fälla nog en hind i skuggrik lund.
Aar. Förståndigt folk nog anse mig för tokig,
Som gömt vid detta träd så mycket guld,
Som aldrig nånsin kommer mig tillgodo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
