Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dem. Gå nu och säg – om tungan tala kan –
Hvem som skar af din tunga och dig kränkte!
Chir. Skrif, ge ditt hjertas tankar så tillkänna,
Blif skrifvare, om stumparna det mäkta!
Dem. Nej se, hon kan med blick och tecken mucka!
Chir. Gå hem; friskt vatten må du ropa på
Och tvätta sedan händerna dermed!
Dem. Hon har ju hvarken tunga eller händer,
Låt henne nu spatsera tyst sin väg!
Chir. Om jag det vore, hängde jag mig genast.
Dem. Ja, om du kunde knyta repet sjelf!
Marc. Hvem der?
Min broders dotter, som så hastigt flyr?
Ett ord! Hvar är din make? Drömmer jag,
Så ger jag allt mitt gods för att bli vaken;
Men är jag vaken, krosse mig ett stjernfall,
På det att jag i evig sömn må slumra! –
Säg, hulda fränka, hvilka grymma händer
Ha skiljt och skurit af ifrån din kropp
Dess ljufva prydnader, dess tvenne grenar,
Uti hvars skugga kungar gerna hvilat,
Men aldrig mäktat få så herrlig lycka
Som hälften af din kärlek? Ej du svarar?
O ve, en purpurström af varma blodet,
Liksom ett källsprång upprördt utaf vinden,
På dina rosenläppar höjs och sänks
Och går och kommer med din honungs-anda!
Ack, säkert har en Tereus dig kränkt
Och, för att ej bli röjd, din tunga stympat!
Ack, nu af blygsel vänder du dig bort!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
