Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titus Andronicus. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och vittne bär om hennes stygga lefnad.
Låt våra vänners bakhåll blifva manstarkt:
Jag räds, att kejsaren har ondt i sinne.
Aar. En djefvul hviske bannor i mitt öra
Och hjelpe mig att kunna tala ut
Mitt svällda hjertas giftbemängda ondska!
Luc. Bort, grymma blodhund, gudsförgätna skurk! –
Hjelp Marcus till att föra honom in.
(Aaron föres bort af Göterna. Trumpeter höras).
Trumpeterna förkunna kejsarns ankomst.
Sat. Har himlen flera solar än den ena?
Luc. Hvad båtar dig att sjelf dig kalla sol?
Marc. Håll upp, Roms kejsare, och du, min brorsson;
Er tvist bör göras upp i lugn och ro.
Den måltid färdig är, som Titus klokt
Har tillställt för ett ädelt ändamål,
För frid och ro och vänskap, Rom till gagn. –
Kom derför fram, tag plats, om er behagar.
Sat. Det skola vi.
Tit. Välkommen, prins! Välkommen, höga drottning!
Välkommen, Lucius, med tappra Göter!
Välkomna, alla! Tarfligt är mitt bord,
Dock skall det mätta. Täcks ni äta nu?
Sat. Hvi är du klädd så der, Andronicus?
Tit. På det att allt i ordning skulle vara
För så förnäma gäster, nådig herre.
Tam. Vi äro er förbundna, bästa Titus.
Tit. Det vore ni, om ni mitt hjerta kände. –
Men säg mig nu en sak, min nådig herre:
Månntro Virginius väl gjorde rätt,
Då han med egen hand sin dotter drap,
För det att hon var kränkt, beskämd och skändad?
Sat. Ja visst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
