Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troilus och Cressida. I, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Än dröjsmåls frestelser af store Zeus,
Som menniskors ihärdighet vill pröfva?
Men den metallens finhet spörjes icke
I lyckans gunst; då vore djerf och feg
Och klok och tok och rå och konsterfaren
Och rask och veklig allt för nära slägt –
Men blåsa motgångs stormar upp, då kommer
Med väldig kastoskofvel söndringen,
Tar tag i allt och skingrar agnarna;
Men det som vigt och kärna har i sig
Blir qvar, på dygder rikt och obemängdt.
Med skyldig vördnad för din helga thron,
O store konung, Nestor skall förklara
Ditt sista ord. I kamp med lyckans nycker
Bepröfvas mannens kraft. Då sjön är stilla,
Hur mången bräcklig snipa seglar ej
På hennes lugna barm och glider fram
I bredd med större skrof?
Men låt den vilda nordan reta upp
Den milda Thetis, – se med hvilken kraft
Tredäckarn skär de klara vågors berg,
Stegrar sig mellan luft och vatten, stolt
Som Persei hingst[1]! – Hvar är den lilla snipan,
Hvars svagt hopkomna sidor gingo nyss
I bredd med kraften? Den har sökt en hamn,
Om ej Neptunus sörplat ned den. Så
Åtskiljas kraftens skal och kraftens kärna
I lyckans storm; ty vid dess lugn och solsken
Besväras hjorden mera utaf bromsen
Än utaf tigern; men då stormen splittrar
Och tvingar knutig jernek till att niga,
Och flugan söker skydd, – Ha! modigt djur
Då rasvildt blir af stormens ras och dån
Och stämmer upp i samma ton och ryter
Emot en vredgad lycka.
Agamemnon,
Du store prins och Greklands nerv och merg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
