Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En vinter-saga. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att se vår drottnings bild; ert galleri
Vi gått igenom icke utan nöje
Åt mången sällsynt sak. Dock såg jag ej
Det som min dotter kom att se uppå –
Sin moders afbild.
Paul. Likasom hon var
I lifvet makalös, så tror jag ock
Att hennes döda bild skall öfverträffa
Hvad helst ni skådat, eller menskohand
Tillverkat har. Här är den; var beredd
Att skåda lifvet lika lifligt härmadt,
Som sömnen härmar döden; se, och säg:
"Det der är bra." – (Hon drager undan ett förhänge; man ser en bildstod). Er tystnad gillar jag;
Den röjer er förundran aldrabäst.
Men tala; – säg mig först, min dyre kung,
Är den ej lik?
Leont. Fullkomligt hennes ställning!
Ack, bannas, kära sten! Då kan jag säga:
Du är Hermione; ack nej, du är det
När ej du bannas, ty hon var så mild
Som nåd och barnasinne. – Men, Paulina,
Hermione ej var så skrynklig, ej
Så åldrad som den här.
Pol. Ack, ej på långt när!
Paul. Så mycket större då bildhuggarns konst;
Han låter hela sexton år förflyta
Och bildar henne som om nu hon lefde.
Leont. Som ock hon kunde hafva gjort, och det
Så mycket till min ljufva tröst som nu
Det svider i min själ. Ack, så hon stod,
Så lifligt majestätisk – varma lifvet
Nu står der kallt – som då jag friade.
Jag blyges just; månn’ stenen mig ej bannar
För det att jag är mer af sten än den?
Du ståteliga bildstod, trollkraft bor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
