Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Macbeth. III, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tag hvad gestalt som helst, blott icke denna,
Och mina nerver skola icke skälfva.
Blif lefvande igen, utmana mig
I ödemark på svärd; om darrande
Jag smyger undan då, må du mig kalla
En nykläckt jungfrupilt. Vik hädan! Bort,
Förskräekeliga skugga, toma skenbild!
(Vålnaden försvinner).
Se så!
När du är borta, är jag man igen. –
Jag ber er, sitten stilla.
L. Macb. Festens glädje
Ni har förstört och brutit nöjsamt lag
Med en den underbaraste förvirring.
Macb. Kan sådant ske och fara öfver oss
Liksom ett vårmoln, utan att vi mäktigt
Af häpnad gripas? För mitt eget väsen
Ni gör mig främmande, då jag betänker
Att ni kan slika syner se och dock
Behålla edra kinders röda färg,
Då mina blifvit af förfäran hvita.
Rosse. Min konung, hvad för syner?
L. Macb. Tala ej,
Det ber jag er! Han blir allt värre; frågor
Uppreta honom. Nu, med ens, god natt!
Låt rangen vara;[1] tagen allesamman
På en gång afsked nu.
Len. Vi önska då
Hans majestät god natt och bättre helsa.
L. Macb. God natt, god natt åt alla!
Macb. Det vill ha blod.[2] Det sägs: "blod vill ha blod."
Man vet, att stenar; rört sig, träden talat;
Spåmän och kloka teckentydare
Ha genom skator, genom kråkor, kajor,
I dagen bragt den lönligaste mordbragd. –
Hvad lider natten?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
