Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det får du icke göra, kära Bertram.
Den minsta koja, som du ser på bygden,
Är adlig nog, om den ger tak åt dygden;
Den dryga titlar utan dygd har fått
Har vattusigtig ära; godt är godt
Och dåligt dåligt, hur de heta än:
Det inre värdet adlar oss, min vän,
Men icke titeln. Ung och klok och fager,
Sin härkomst från naturen sjelf hon drager,
Och sådant adlar. Den gör äran hån,
Som ropar ut sig sjelf för ärans son,
Men ej är lik sin moder: äran trifves
I egna bragder mera än den gifves
Af gamla anor. Ordet är en slaf,
Som fräckt förgyller hvar familjegraf
Med segertecken: oftast dock det tiger,
Der stoft och mull åt neslig glömska viger
En verklig ära. – Kan du hålla kär
Naturens arfving sådan som hon är,
Så kan jag skapa resten: skön och huld
Hon skapad är; jag adel ger och guld.
Jag kan mig ej förmå att älska henne.
Du gör dig sjelf förnär, om nu du tredskas.
Det gläder mig, att ni är frisk, min kung.
Det öfriga får vara!
Min ära står i pant; den måste räddas
Med kungligt maktspråk: här, tag hennes hand,
Du stolta pojke, sådan skatt ej värd;
Du, som i lågt förakt tillhopakopplar
Min gunst och hennes dygd och tror att jag,
Om jag mig lagt i hennes lätta vågskål,
Ej kan dig väga upp; som ej begriper,
Att jag din ära kan plantera der
Jag vill att den skall växa. Qväf din högfärd
Och följ vår vilja, som ditt väl befrämjar;
Låt högfärd fara; visa ögonblickligt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
