Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slutet godt, allting godt. III, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dian.
Det är en herre uti grefvens svit,
Som lastar henne groft.
Hvad heter han?
Monsieur Parolles.
O ja, han kan ha rätt!
Betraktar man den höga grefvens värde
Och stora rykte, är hon allt för ringa
Att ofta nämnas; all förtjenst, hon äger,
Består i hennes stränga dygd, och den
Har ingen satt i tvifvel.
Stackars fru!
Det kan man kalla hårdt, att vara hustru
Åt den, som afskyr en. –
Ack, stackars barn, hvarhelst hon ock må vara,
Hon sliter ondt! – Se, denna flicka kunde
Ett grufligt spratt åt henne göra.
Huru?
Måhända frestar grefven hennes dygd
Med otillbörligt anbud?
Ja, det gör han;
Och sätter all förförelse i gång,
Som kan en flickas späda ära skämma.
Men hon är på sin vakt och ståndar fast
I sedesamt försvar. –
Förbjude Gud,
Det vore annorlunda!
Se, de komma.
Den der är Anton, furstens äldsta son;
Den der är Escalus.
Och hvem Fransosen?
Den der med plymerna: en ståtlig karl!
Blott han sin fru höll kär! – Långt skönare
Han vore då. – Säg, är han icke vacker?
Så tycker jag.
Ack, det är synd, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
