Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och för ett namn, som dock ett intet är,
Tag du mig hel och hållen, Romeo!
(Högt, i det han träder närmare).
Jag tager dig på orden, Julia:
Mig älskling nämn, och jag är döpt på nytt
Och vill ej mera vara Romeo.
Hvem är du der, som dold i natten smyger
Och lyss till mina tankar?
Med ett namn
Jag kan dig icke säga hvem jag är;
Jag hatar, dyra helgon, sjelf mitt namn,
Ty det är födt en fiende till dig;
Jag ref det sönder, om det skrifvet vore.
Ej hundra ord ännu mitt öra druckit
Från dina läppar, men jag känner rösten;
Är du ej Romeo, en Montague?
Nej, ingendera är jag, sköna helgon,
Om någondera ej behagar dig.
Hur kom du hit och hvarför? Säg mig det;
Vår mur är hög och svår att klifva öfver,
Och stället döden för en Montague,
Om en af mina fränder här dig träffar.
På kärleks vingar flög jag öfver muren,
Ty intet bålverk stänger kärlek ut;
Hvad kärlek kan, det vågar kärlek gerna,
Och derför dina fränder mig ej hindrat.
Om de få se dig, mörda de dig genast.
Ack, flere faror bo i dina ögon,
Än uti deras svärd; en vänlig blick,
Och jag mot deras fiendskap är stålsatt!
Jag vill ej för en verld, att de få se dig.
Jag kan i nattens mantel svepa mig.
Blott du mig älskar, må de gerna komma:
Mig vore bättre dö för deras hat,
Än länge lefva utan Julias kärlek.
Med hvilkens ledning fann du detta ställe?
Med kärlekens, som lärde mig att söka;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
