Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. II, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jul.
Jag ville ge dig mina unga ben,
Om jag din nyhet fick. – Nå, tala, tala!
Min söta, lilla goda amma, tala!
Min Gud, så häftig! Vänta då en smula;
Ni ser ju, att jag ej kan draga andan.
Ej draga andan? Anda har du dock
Att säga att du ej kan draga andan.
Din ursäkt för ditt söl tar mera tid
Än sjelfva budet, som du sölar med.
Säg, är ditt budskap sorgligt eller gladt?
Säg bara det, så väntar jag på resten;
Ack, svara! Är det sorgligt eller gladt?
Nej, nej! - Jag vet ju allt det der förut.
Hvad säger han om vigseln? Svara, svara!
Ack, herre Je– mitt hufvud, så det värker!
Jag tror, det springer visst i tjuge bitar;
Och ryggen sedan! – Aj, min rygg, min rygg!
Gud nåde er, som så mig låter trafva;
I sådan skjuts jag springer döden på mig!
Det gör mig riktigt ondt, om du är sjuk;
Men söta, lilla amma, svara mig,
Hvad säger Romeo? Nå, skynda, skynda!
Hvar är min mor? Derinne troligtvis;
Hvar eljest? Huru underligt du svarar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
