Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romeo och Julia. V, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och kommit hit med detta gift att dö
Och hvila hos sin Julia i grafven. –
J hätska fiender, hvar ären J?
Gref Capulet! Gref Montague! Nu skåden
Det straff, som himlen lagt på edert hat;
Af kärlek sjelf är eder glädje mördad!
Och jag, som öfversett med edert kif,
Har tvenne fränder mist: – vi pliktat alla.
O broder Montague, räck mig din hand;
Det är min dotters lifgeding, ty mera
Kan jag ej fordra.
Mer kan jag dock gifva;
Jag reser hennes stod af klara guldet.
Så länge som Verona bär sitt namn,
Skall ingen bild ett sådant värde ha
Som bilden af den ömma Julia.
Vid hennes sida Romeos skall stå:
De arma, som vårt hat har offrat så.
Oss denna morgon bringar dyster frid;
Af sorg vill solen ej sitt anlet höja.
Förtälj oss mer om dessa ätters strid,
Och nåd skall skänkas eller straff ej dröja;
Ty inga älskande ha lidit så
Som Julia och hennes Romeo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
