Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Othello. IV, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag.
O gråt ej, gråt ej! – Hvilken olycksdag!
Har hon försmått så månget ädelt anbud,
Sin far, sitt fosterland och sina vänner
För att bli kallad så? Man må väl gråta.
Det är min grymma lott.
Fördömda karl!
Hur fick han sådant infall?
Det vet Gud!
Dyrt svär jag på att någon erke-bof,
En örontasslare, en listig skurk,
Som kryper för att knipa sig en syssla,
Har hopsmidt denna lögn – det svär jag dyrt.
Fy! Sådan man ej fins; det är omöjligt.
Fins sådan man, må Gud förlåta honom!
Ett rep åt honom! Gnage satan honom!
En sköka hon? Hvem har då henne sökt?
Hvar? När? Och hur? Hvad rimlighet i sådant?
Mohren är sviken af en nedrig bof,
En genomdrifven skurk, en lumpen slyngel.
O Gud, afslöja slika nidingar
Och sätt i hvarje redlig hand en gissel
Att piska skurken naken genom verlden
Från öster och till vester!
Skrik ej så! –
Fy, sådan en! Det var en sådan junker,
Som vände ut och in på ditt förstånd
Och kom dig att misstänka mig för Mohren.
Se så, du är en toka!
Goda Jago,
Hur skall jag återvinna min gemål?
Gå, du, till honom; ty, vid himlens ljus,
Jag vet ej hur jag har förlorat honom!
Här faller jag på knä: – om någonsin
Min vilja sig förbrutit mot hans kärlek
I ord, i tankar eller gerningar;
Om mina ögon eller andra sinnen
Ha funnit fröjd i någon annan fägring;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
